kurojaki

I morgon så åker jag hem till Sverige, för gott! Egentligen så skulle det bara vara en liten semester där hemma, men så blir det inte! Jag stannar kvar, och jag har tagit egna beslut och det har varit svårt, men jag kände för mitt eget bästa så var det bäst att ta detta beslutet, så jag känner att det får bli ett litet Farväl-till-danmark-inlägg.

Och nu undrar ni säkert varför jag tagit detta beslut, och jag tänker inte gå in på detaljer, men när man inte kommer överrens med alla i familjen, och man bara känner sig som en spik som någon slår ner. Det tar slut, och man känner sig så där liten. Det ska bli skönt att komma hem samtidigt, wtf ska jag göra och på samma gång så kommer jag sakna många. Man har ju på ett sätt skapat sig ett liv här! MEn jag har nog kvar mitt gamla också.

Men för min egna skull så känner jag att det är bäst. Jag fick även höra idag att jag har gömt det väldigt bra att det varit tufft här fast på samma gång så fanns det en som förstod att något inte riktigt stod rätt till.(Och förresten är jag nog väldigt bra på att gömma saker där inom mig)  Men såna människor som upptäcker är bara så fucking jävla underbara, så Emelie TACK! Och många tack till alla andra också!

Usch nu kändes det nästan som farväl brev till varenda kotte, men er ska jag ju komma hem till :D Och Linus :) Kankse blir det här inläggen inte det roligaste, men nu känner jag mig mer än nere typ. Fast imorgon ska jag åka tåg med femtiokilopackning och det känns tungt xD

BTW så ångrar jag inte den här vistelsen jag har växt men krymt på samma gång, det känns konstigt att förklara men jag lovar er, kanske inte än men EN dag så ska jag klara av något fullt ut! Jag lovar!

här skulle jag skriva nåt roligt som skulle lyfta upp allt det tråkiga, men jag vet itne vad jag ska skriva?
 Nu ska jag ta och suga upp lite värmlänska rötter, så jag passsar in morgon!