kurojaki

Jag kände eller har känt i några dagar nåt sorts tvång att skriva här,
men inspiritationen är på noll. Varför vet jag ej, och ej är ett ord jag aldrig använder. Men där kom det, och jag försöker analysera sönder mig själv varför jag skrev ej iställer för "inte" som jag är så glad i att använda. Det hade varit enkelt att bara tryckt på delete och ändrat. Istället försöker jag komma på hur mitt ordförråd ligger skapat.

Men jag vet inte varför jag skriver som jag gör, kanske är en feberillution eller så är jag bara allmänt störd. Jag tror de flesta skulle föredra alternativ två. Och det gör nog jag med, ibland och ibland inte.

Veckan har rullat på, jag har umgåtts med vännor, spelat in filmer eller en film, där sjunger jag och spottar. Sånt kan vara intressant! Nu sitter jag med och känner hur hela mitt huvud är svullet och jag hör saker dovt. Men jag lyssnar på hedberg, han är bra. Jag tycker om musik, låtar texter, instrumment, när dom blandas sådär vackert som många är bra på. Vissa är lite bättre och hamnar närmre mitt hjärta. ni vet såna där som lägger in hela sin själ i raderna, rösten och gitarrslingorna. Jag önskar jag skulle kunna förklara hur jag känner, men det kommer aldrig fram på rätt sätt, så vi kan kalla det kärlek.

jag grät när jag talade med mamma i telefon
sa att jag kände mig så jävla ond
Hon sa: "Du är mycket, men du är inte ond, du har bara vant dig vid att göra fel"
Dom säger att sol alltid kommer efter regn, så ge mig
den Solen så jag kan hälla ner den i en pool  och simma
längd efter längd och växa mig stor

<3

Tack för att du bildade ord av min bokstäver och tog dig tid.
LAKRISTOMTE