kurojaki

jag hade en liten diskussion med mig själv
häromdagen
eftersom jag numera kommer i kontakt
av missbruk typ dagligen,
jag har alltid varit emot narkotika, har inte direkt känt
något behov av att testa, kanske för att jag vet hur
jobbigt det kan bli, hur totalt förändrad en person blir,
hur lätt det är att förstöra sitt liv, hur lätt det är att faktiskt
dö 

Nu har jag suttit här och plöjt igenom massa böcker
och så börjar jag fundera,
varför brukar man ens droger, visst euforin kan jag förstå, verklighetsflykten
och allt det där
men eftersom man genomgår en ångestperiod av nästintill
alla droger,
och det är ingenting Jag skulle vilja utsätta mig själv för
så satt jag här och diskuterade med mig själv
varför ens testa, eftersom man lika gärna kan
få ångest utan hjälpmedel

sen kommer jag ju på mig själv, att jag är precis som missbrukarna
jag dricker alkohol,
det är ingenting jag tycker är gott, utan skulle nog hellre dricka alkoholfritt
det är ju berusningen jag vill åt,
känslan av ansvarslöshet, glädjen, verklighetsflykten
även om jag inte får bakfylla så värst ofta
så mår jag ibland dåligt över mitt beteende, hur kroppen blir
hur jävla uttorkad jag blivit

så jag sitter ju där och säger emot mig själv
varför knarka?
- Varför dricker du alkohol?
Visst alkohol är lagligt, men båda kan förstöra liv
det är ju sån jävla dubbelmoral,
och jag är ett med den, så jävla stört!
(jag borde sluta svära, och kanske diskutera här i blögga)