cut my life into pieces



hade behövt din famn idag, min lilla hjälte!


your father must be proud?

well, såhär är det
jag gillar att gnälla, och snart börjar jag komma upp i åldern
så snart är det okej att gnälla
ett par år till bara
då ska jag börja leva på riktigt
när jag kan gnälla
hela dagarna
helst ska jag vara pensionerad eller arbetslös
så arbetet inte tar tid ifrån min gnälltid

gnälla för att jag inte kan sova
gnälla för att jag sover för mycket
gnälla för att jag inte ser ung och fräsch ut längre
gnälla för att jag inte insåg att jag såg ung och fräsch ut när jag var ung
gnälla på alla ungdomar som inte visar respekt
gnälla för att alla bilister tycker jag kör dålig, jag vet ju bäst
gnälla på grannar som inte gör som jag
gnälla på den som känner den som sa så till den där
gnälla på att jag är fet och inte går ner i vikt, trots att jag har en diet som inte ens kallas duga
gnälla på pengar
gnälla på allt

om ett par år då börjar livet
åh vad jag längtar !!


(för den som inte känner mig
det här var ironi - alltså inte riktigt sanning rakt igenom
mest för att jag är trött och ville gnälla, hej)

I apologize, even though i know its lies

såna där nätter, när du aldrig faller in i sömn
hjärnan går på högvarv
grupplar över livet, människor, minnen, ord, händelser
när du ena stunden är så jävla förbannad,
för att i nästa märka att du ler åt nåt dumt,
och att sedan bli förtvivlad över näst intill allt

ibland tror jag att jag har en släng av borderline,
fast det har jag ju inte
men vissa dagar skulle det vara skönt att skylla allt på en diagnos.
Så enkelt är det dock inte, såhär är jag,
såhär fungerar jag, lev och lär

då blir jag arg för ingen vet hur jag fungerar,
ingen som känner mig på riktigt
inte ens jag,
man håller människor på minst en armslängd,
aldrig för nära
aldrig för farligt
aldrig vara för oskyddad

som om avstånd skulle rädda dig från livets alla missöden,
nåt inom mig tror det
en annan kallar mig för idiot

du är min fallskärm när jag faller om natten

helgen kom
helgen levererade
och helgen försvann

först jobbade jag natt, kämpade mig igenom den
hem och sov någon timme, sen fix för fest
hade ungefär såna där tjejskor,
kom till leka, hade det mys, tog det lugna gatan
(faktiskt)

sen vinglade vi iväg och hade det trevligt,
sen sagan om ringen efterfest, men blev nog mest sussa kudde.
åldern har väl kommit och knackat på.

söndag, och tagga för in flames
och ge presenter till herrn, verkade lyckas denna impuls
idé, fast tror nog jag hade velat haft skiten själv.

det var fint på inflames, redigt varmt
jävligt mycket folk.
avslutade kvällen med att köra disneytema,
ignorerade det där med att jag fick höra att jag var barnslig.




ha en trevlig vecka hörni,
jag ska jobba.
Hörs kanske mellan varven
häpåer


jag har försökt att ge dig hela skulden, fast jag vet att innerst inne är den min

ibland mår man bra,
ibland mår man skit
det är så livet är uppbyggt,
man måste må bra för att orka all skit
man måste må skit för att inse när man mår bra

i höstas,
då mådde jag så jävla bra,
kändes som jag kunde vinna varje krig mot mig,
men rädslan finns alltid där,
"såhär bra får man inte må, man får inte vara för säker"
så fungerar inte livet
men jag levde, jag levde verkligen, på riktigt

men sen kom vintern med all sin skit
sen förlorade jag ännu en gång, en bästa vän
tappade ungefär halva min bekantskap samtidigt
tappade ungefär halva mig

alla hanterar sorg olika
sorg går inte att stressa sig igenom
men till slut vänder det,
det svarta ljusnar, skratten känns lite mer på riktigt, och livet är som det ska vara

sen vaknar det där hoppet till liv,
tar åt sig glädjen som faktiskt rinner igenom ens vardag
som man aldrig riktigt såg

vi är inga superhjältar
inga fantasier
inga seriefigurer
vi är människor, med känslor, med up and downs
vi växer, lär oss, lever.

(det här är en slags peppning till mig,
och alla andra vilsna själar där ute
ödlsa ingen tid att hata dig själv, du är underbar
hur jävla sorgsen, glad, förtvivlad, eller lycklig du än är)

livet är bättre om du finns
för någon
för många
för dig själv

i was wrong

And I think about my loves, 
well I've had a few. Well I'm sorry that I hurt them,
Did I hurt you too?
I took what I wanted
Put my heart on the shelf
But how can you love when you don't love yourself?
It was me against the world
I was sure that I'd win
The world fought back, punished me for my sins
And they tried to warn me
Of my evil ways
But I couldn't hear what they had to say

orkar inte springa mer

det är april, det är vår,
vår betyder att sommaren kommer snart.
Sommaren betyder sol och värme,
det betyder att alla går omkring i obefintliga kläder,
och ser så jävla avslappnat snygga ut
medan jag jobbar eller sitter inne

jag kommer inte bada i år heller,
när blickarna gör för ont
är unvikan den bästa medicinen
och det värsta är att många känner såhär,
jävla ideal,
jävla annonser "gå ner och få den perfekta kroppen till sommaren!"
sitter ju ändå i huvudet
"Få bort beach-fobin" borde det heta

jag önskar bara jag kunde vara sådär modig jag vet att jag kan vara
sluta bry sig om vad alla andra kan tänka
låta mig vara tjock och röd av solen, det är ju trots allt jag.
äh jag vette fan jag.

jag är det tysta i ensamheten

jag hatar att jag vill ha hund
jag hatar att jag inte kom ihåg hur ensamheten faktiskt kändes
jag hatar att inte känna kärleken
jag hatar att jag inte är någons allt
jag hatar att jag inte är behövd
men mest av allt saknar jag att veta att vad jag än gör
så vet jag att han stannar
glädjen
tryggheten
alla skratt
det är så tyst nu

En vanlig dag på affären

när man står i kön och ska köpa redbull för det rekommenderades
när man ska vara vaken en hel natt,
och hon i kassa säger
"Och jag vet ju att du är 18 så du behöver inte visa leg"
och mannen framför lyfter huvudet ur sina kassar han plockar i,
och säger

"hur vet du det egentligen, hon ser ju jätteliten ut?"


wrong

how can you love me, when you don't love yourself?

RSS 2.0